Insert pretentious title here

Igår på jobbet, fem minuter innan Roger skulle stå där jag stått i två dagar i sträck, så ramlade ett lysrör ner från 4-5 meters höjd. Skönt. Ett dygn tidigare och jag hade haft ganska stora skärsår i nacken, en kvart senare och det hade varit Roger. Efter det så blev det det gamla vanliga med chefer och tjossan och alla som skriker argt att "lysrör ska inte hänga öppet! Det vet ju alla!", och nog vet vi. Ingen orkar bara göra något åt det. Förrens någon nästan blir dödad. De är ju inte lätta de där tremetersrören precis och avslaget är det jävligt vasst också. Jä, jä. Förmiddagsveckan nu, den andra och roligare av nollningsveckorna (eftersom de senarelagt ALL skolstart bara i år, säkert för att jag annars hade kunnat haft roligt sju dagar i sträck!), så jag lär väl gå och lägga mig snart. Längtar till helgen. 11-timmarsskift ftw...

Varje gång jag säger eller här "nära döden-upplevelse" så tänker jag på en sketch med Peter och Fredde från egÄntligen Måndag. Det är en reporter som intevjuar en kille som forskat i att det kommer så många rapporter från Bohuslän och Halland om "nära smögen-upplevelser". Dialogen går ungefär såhär:
F: "Men... Dom BOR ju på västkusten?"
P: "Aaah, förstår du då hur nära det måste kännas?"
F: "Men har du några som hellst belägg för det här?"
P: "Ja oh ja!"
F: "Det är inte så att du bara står och hittar på?"
P: "... Jo..."
F: "Du står alltså och ljuger här, mitt i tv?"
P: "... Ja... Ja, det gör jag. Jag talar inte ens sanning..."
F: *suck*
P: "Men du, jag är verkligen ledsen för det här... Finns det något sätt jag kan gottgöra dig på?"
F: *klämmer sig i skrevet* "Om du följer med mig hem... Kan du få vara med om en "nära bögen-upplevelse"..."
P: *lycklig* "Åh, lite nya fakta är ju alltid trevligt!"

Och så skuttar de iväg. Men eftersom jag inte hittade den (då hade jag inte behövt skriva ut den *DUH!*) så får ni istället en av världens sämsta ordvitsar, enjoy: